Jag vill limma ihop mig med dig!
Sambon är borta EN kväll och jag känner mig övergiven och ensam.
Semestern för inte bara gott med sig utan även jag-vill-limma-ihop-mig-med-dig-så-jag-aldrig-behöver-känna-mig-ensam-syndromet som alltid infinner sig i slutet av semestern. Typiskt. Kanske bästa tt gå och lägga sig så det blir imorgon för då är det flickfest. Barndomsvännerna get together och välter Borås.
Och då ska jag vara snygg och glad. Och snäll. Och full.
Semestern för inte bara gott med sig utan även jag-vill-limma-ihop-mig-med-dig-så-jag-aldrig-behöver-känna-mig-ensam-syndromet som alltid infinner sig i slutet av semestern. Typiskt. Kanske bästa tt gå och lägga sig så det blir imorgon för då är det flickfest. Barndomsvännerna get together och välter Borås.
Och då ska jag vara snygg och glad. Och snäll. Och full.
Kommentarer
Cecilia
Hahahaha pateeeeetiskt!:D Det är ju pinsamt, att man ska bli helt kluven av bara ett dygn isär. Fast jag är exakt likadan själv, så... ;) Med den stora skillnaden att jag överhuvudtaget inte kan sova när jag är ensam hemma. Jag ligger på helspänn och lyssnar efter galningar. Skulle nog behöva en 30kilos vakthund snarare än kattunge...
Martina
hahah, precis vad jag kände igår! Varit tillsammans 24 timmar om dygnet på semestern och så ska man börja JOBBA igen, helt galet.
Trackback
