Tips från coachen
Det blev sent men jag hinner med att ge er guruns löpartips innan torsdag blir fredag.
Hur långt eller kort du än springer så är det bra att dela upp rundan i etapper. Lättast att göra om du springer samma runda fler än en gång.
Listen carefully.
En etapp ska bestå av först en uppförsbacke (det hårda jobbet) och sen antingen en nerförsbacke eller en raksträcka (belöning och återhämtningssträcka). Etappen är slut när nästa uppförsbacke börjar för då börjar etapp nummer två istället. Är ni med mig?
Jag skulle föreslå att en etapp inte bör vara längre än 1000 m. Då har ni hittat en perfekt slinga.
Man koncentrerar sig bara på den etappen man just för tillfället arbetar sig igenom. Det är jobbigt i början men när man sedan kommer till nerförsbacken eller raksträckan så har man klarat av den jobbiga delen och har bara belöningen kvar. Det gör att man är mer redo inför nästa etapp och kan satsa på den.
Tillägg: Belöningssträckan bör vara såpass lång att man hinner få tillbaka om inte pulsen så i alla fall andningen. Uppförsbacke 100 meter, belöningssträcka 10 meter är inte tillräckligt. Kommer det en ny uppförsbacke efter 10 meter raksträcka så är det samma uppförsbacke och samma etapp i min värld.
Tänker man på detta sättet så är det mindre ångest att ge sig ut och löpningen blir lättare när man planerar den, etapp för etapp.
Den rundan jag sprungit de senaste gångerna är 2 km lång och består av fem etapper. Fyra varv runt blir 20 etapper. Låter svinjobbigt när jag sitter här i soffan och äter chips men när jag väl är ute och tar en etapp i sänder så funkar det alldeles utmärkt.
Om ni testar min taktik så berätta gärna hur det gick för er! Pepp för fan!
(Det alternativa tipset från löpgurun är att varje gång du känner som att du ska andas ut dina lungor och falla platt ner på marken tänker "SPRING DIN FETEJÄVEL SPRING". Även det funkar för mig men är kanske inte lika...ja jag vet inte)
Hur långt eller kort du än springer så är det bra att dela upp rundan i etapper. Lättast att göra om du springer samma runda fler än en gång.
Listen carefully.
En etapp ska bestå av först en uppförsbacke (det hårda jobbet) och sen antingen en nerförsbacke eller en raksträcka (belöning och återhämtningssträcka). Etappen är slut när nästa uppförsbacke börjar för då börjar etapp nummer två istället. Är ni med mig?
Jag skulle föreslå att en etapp inte bör vara längre än 1000 m. Då har ni hittat en perfekt slinga.
Man koncentrerar sig bara på den etappen man just för tillfället arbetar sig igenom. Det är jobbigt i början men när man sedan kommer till nerförsbacken eller raksträckan så har man klarat av den jobbiga delen och har bara belöningen kvar. Det gör att man är mer redo inför nästa etapp och kan satsa på den.
Tillägg: Belöningssträckan bör vara såpass lång att man hinner få tillbaka om inte pulsen så i alla fall andningen. Uppförsbacke 100 meter, belöningssträcka 10 meter är inte tillräckligt. Kommer det en ny uppförsbacke efter 10 meter raksträcka så är det samma uppförsbacke och samma etapp i min värld.
Tänker man på detta sättet så är det mindre ångest att ge sig ut och löpningen blir lättare när man planerar den, etapp för etapp.
Den rundan jag sprungit de senaste gångerna är 2 km lång och består av fem etapper. Fyra varv runt blir 20 etapper. Låter svinjobbigt när jag sitter här i soffan och äter chips men när jag väl är ute och tar en etapp i sänder så funkar det alldeles utmärkt.
Om ni testar min taktik så berätta gärna hur det gick för er! Pepp för fan!
(Det alternativa tipset från löpgurun är att varje gång du känner som att du ska andas ut dina lungor och falla platt ner på marken tänker "SPRING DIN FETEJÄVEL SPRING". Även det funkar för mig men är kanske inte lika...ja jag vet inte)
Kommentarer
Trackback
