Nu snackar vi smått
Jag bestämde mig för Familjen Annorlunda, mest för att jag glömde zappa vidare. Glada människor och härliga barn som gör roliga saker tillsammans. En idyll kan man tycka.
Det tycker inte jag.
Jag är äldst av tre syskon och fick under min uppväxt vara den rediga som hjälpte till och som tog hand om mina syskon emellanåt. Om jag ser tillbaka så var jag den som fick minst uppmärksamhet när mina syskon väl hade kommit till världen, då fick jag ta ett steg tillbaka av helt naturliga skäl. Jag har inget att klaga på, jag hade det jättebra och fick det jag behövde.
Men...om det hade blivit ett barn till eller, som i Familjen Annorlunda, fem syskon till då räcker inte tiden till. Två vuxna människor med jobb och intressen kan inte ge åtta barn den uppmärksamhet varje barn behöver. Det bara är så. Det finns bara 24 timmar per dygn och även om barn umgås och lär av sina syskon så behövs mamma-dotter-tid och pappa-dotter-tid. Ju mer desto bättre. Det gör att man utvecklas och knyter an till sina föräldrar. Man får någon att se upp till och att lära av. Ja, då tycker folk att när man skaffar barn så får man lägga sina intressen åt sidan, barnen får bli ens intressen. Men är inte det lite synd? Ens intressen är en del av den man är och för att kunna ge allt 23 timmar om dygnet så kanske man kan behöva göra något man själv brinner för 1 timma.
Jag vill inte ha mer än ett barn, det tycker en del är egoistiskt. Vad är det då att skaffa åtta barn? Jag kommer i alla fall ha tid att ge min son/dotter uppmärksamhet, tid och kärlek. Det är det viktigaste som finns och säga vad man vill men att skaffa barn överhuvudtaget är väl en 100% egoistisk handling? Är det inte så?
Det tycker inte jag.
Jag är äldst av tre syskon och fick under min uppväxt vara den rediga som hjälpte till och som tog hand om mina syskon emellanåt. Om jag ser tillbaka så var jag den som fick minst uppmärksamhet när mina syskon väl hade kommit till världen, då fick jag ta ett steg tillbaka av helt naturliga skäl. Jag har inget att klaga på, jag hade det jättebra och fick det jag behövde.
Men...om det hade blivit ett barn till eller, som i Familjen Annorlunda, fem syskon till då räcker inte tiden till. Två vuxna människor med jobb och intressen kan inte ge åtta barn den uppmärksamhet varje barn behöver. Det bara är så. Det finns bara 24 timmar per dygn och även om barn umgås och lär av sina syskon så behövs mamma-dotter-tid och pappa-dotter-tid. Ju mer desto bättre. Det gör att man utvecklas och knyter an till sina föräldrar. Man får någon att se upp till och att lära av. Ja, då tycker folk att när man skaffar barn så får man lägga sina intressen åt sidan, barnen får bli ens intressen. Men är inte det lite synd? Ens intressen är en del av den man är och för att kunna ge allt 23 timmar om dygnet så kanske man kan behöva göra något man själv brinner för 1 timma.
Jag vill inte ha mer än ett barn, det tycker en del är egoistiskt. Vad är det då att skaffa åtta barn? Jag kommer i alla fall ha tid att ge min son/dotter uppmärksamhet, tid och kärlek. Det är det viktigaste som finns och säga vad man vill men att skaffa barn överhuvudtaget är väl en 100% egoistisk handling? Är det inte så?
Kommentarer
ämmah
eeejmen till det vettu. du vet att jag håller med helt och hållet :)
Trackback
