ALL IN, JESSICA

Jag körde Alice till en för henne ganska ny bekantskap i söndags förmiddag.

- Här är bajspåsar.
- Nej, behövs inte, jag plockar inte upp det.
- Jo, det måste du göra.
- Om det är någon som säger något så erbjuder jag dem en bajspåse så de kan plocka upp det om de stör sig på det. Jag har inte ont av hundbajs på trottoaren.

Så kan man också se det!



Hon såg ut att ha njutit av några timmars lugn och ro. OCH hon fick sova i "kompisens" säng, värsta lyxen!

(bekantskapen är ej tillfrågad om medverkande på bloggen, därav utelämnande av identitet)

Börjar le för mig själv när jag slås av allt som faktiskt hände på Grand i lördags. Yttepyttegrejer men som jag ändå minns när jag tänker tillbaka.

När jag ska be om vatten och ber en annan vid baren hålla min garderobslapp (EHHH) för att jag inte får upp pengarna. Denna människa går iväg med min lapp och jag hittar den senare, lappen alltså, på ett bord ingen sitter vid. Otroligt.

När jag stöter på (inte stöter på som i att flirta) en bekantskap från förr. Jag börjar skratta av okänd anledning, han rodnar och är superobekväm och försvinner ganska fort. Onödigt. 

När Katten försöker svänga sina höfter till Opa Opa. Jag ser hur hon hatar dansen, låten, allt. Hon tittar på mig som om "TA MIG HÄRIFRÅN" men blir påhejjad av andra, show me your hiiii-ps. Obetalbart.

Alla tre syskonen Ölmesten var på Grand samtidigt. Det har aldrig hänt förr. Superkul.

När min bror ber mig gå fram till hans vän, dansa lite med honom, klämma på hans biceps och kommentera hur stora de är...för att skoja med honom. Småkul.  

Jag har satt fart över dansgolvet för att komma fram till ett par vänner då jag blir upplyft och runtsnurrad av någon med ett riktigt stort leende. Inte på ett flirtigt sätt, på ett det-är-lördag-och-fest-och-alla-är-glada-sätt. Jag må vara bkåögd till färgen men inte naiv. Jag kom loss och gick vidare. Oväntat.

Och sen ett par historier till som varken är för allmänheten eller denna blogg. Inlägget blir för långt.

"Confidence is a must, cockiness is a plus. Egdiness is a rush, egdes I like them rough..."

Eller hur var det hon sjöng, den där Brittan?

"Hush baby, speak softly, tell me you're awfully sorry
That you pushed me into the coffee table last night
So I can push you off me
Try and touch me so I can scream at you not to touch me..."

En del av Eminems text i Rihannas låt Love the way you lie.

"I don't want to be anything other than what I've been trying to be lately
All I have to do is think of me and I've peace of mind
I don't want to be anything other than me"

Gavin Degraws låt I don't want to be.

Jag fastnar för textstycken idag och kan inte riktigt förklara varför det blev just dem.

Tänker på helgen och på vad jag borde ta tag i. Denna veckan blir både jobbig och rolig. Lite planering för att hinna med allt skadar dock inte, som ni vet.

Måndag: Jobba. Hjälpa Jenny att flytta. Bära tungt, gå i trappor big time. Ingen annan träning behövs.

Tisdag: Vara på Borås Högskola hela dagen för att representera företaget. Städfirman kommer för att städa hsuet. Löpning på kvällen.

Onsdag: Till mäklarn för att lämna över husnycklar och avsluta ett kapitel. Jobbigt jobbigt jobbigt. Jobba lite. För att släppa loss drar jag och Ida och åker skidor på kvällen.

Torsdag: Jobb. Styrketräning?

Fredag: Jobb. Och kvällen hoppas jag levererar på något vis, det är ju ändå fredag.

Helgen: Oskrivet kapitel. Time will tell.

Ska försöka se till att träningen funkar denna veckan iaf, det är mitt mål.

Idag är det nästan "fjällenkallt" ute.
Skillnaden är att man inte klär sig på samma sätt som där uppe och därmed fryser. Iskalla fingrar och frusen nos men jag gillar det, då känner man att man lever och det är ju härligt! Även om jag föredrar sol och värme om jag måste välja så kan jag njuta av att bara stå stilla ute i några minuter och känna hur kylan biter tag i mig.



Börjar förbereda mig inför Sälenvistelsen idag genom att köpa mig en ordentlig buff. Hade tänkt använda den som på SCARF-bilden alternativt BALACLAVA-bilden. Ett måste en sån där annars fryser man lätt läpparna (näsan, kinderna) av sig när man svischar ner för backarna.

Och på onsdag lär jag Ida att svischa. det kommer gå fint och hon ska vara backarnas drottning när vi väl koommer till Sälen. Tro mig.

*gäsp* God morgon!
Vilken tur att det är fredag, hade aldrig orkat med en jobbdag till efter denna. På gränsen att man orkar fem...!

Fredag, solning, akrylnaglar och lugn och ro skulle jag gissa på. Det kan ju vara så att det kommer smälla högt imorgon. KAN vara. Mahaha.

Jag hoppas ni sluppit paniken. Den så gott som krossade mig imorse.

Alarmet på mobilen går igång och precis samtidigt hakar telefonen upp sig. Den går alltså inte att stänga av, inte nått.

Paniken. Irritationen.

"MEN TYYYYYST, STÄNG AV DIG!" blev det. Och så fipplade jag.
Man är liksom inte speciellt snabbtänkt när man knappt slagit upp de två blå. Trycker, trycker hårdare, håller inne knapparna, lägger den under täcket och hoppas den slutar av sig självt.

Men så tillslut samlade jag mig och....tog ut batteriet. En bra start på en bra dag?

Den är så väldigt väldigt bra! Jag blir så glad och MÅSTE sjunga med. Därför kan jag inte lyssna på jobbet!

- LCHF är inte bra, fettet lägger sig i ådrorna istället och du kommer få hjärt- och kärlsjukdomar. Och man går inte ner i vikt av det heller. Det är bara placebo, du tror att du ska tappa vikt av det därför gör du det. Lite. Men du mår inte bra. Du mår dåligt, jag vet det.

Jag andas, försöker fånga upp alla hemskheter innan de lämnar min mun. Blir tyst. Vill inte vara otrevlig trots att jag kokar på insidan. Tänker att alla får ha en åsikt, för det får dem, alla. Däremot pallar jag inte när folk säger till mig hur jag mår, låtsas veta, vad är det för skit?! Nästa gång jag gör en hälsokoll med blodprov och allt vad det innebär så ska jag ta det förbannade resultatet och trycka upp i hans ansikte! Så kan han fortsätta äta kolhydrater och se ut som han gör, så fortsätter jag undvika dem och ser ut som jag gör. Men då kan han knipa igen sin mun efter det, inte ett ord vill jag höra...

Tisdag morgon:

Fick sitta och hålla in bildörren första milen till jobbet. Den ville inte "låsa" och påminde därför mer om en svängdörr än något annat. Så nu behöver inte jag styrketräna idag.

De fick mig att le och man behöver le när det är måndag. Varsågod!

Den vanliga måndagskänslan har infunnit sig. Det är inte lätt att vara människa.
Hade en bra kväll igår, lite reunion och idag är det Alice tur att bli reunited med lektanten. Ett par dagar i Göteborg gör henne gott.
Så då är det bara att ta tag i saker och ting på jobbet, kämpa!

I do it because I can
I can because I want to
I want to because you said i couldn’t!

Nu börjar jag ladda för kvällens par-tey. Man ska vara på tå när man beger sig och idag ska även min sköna prinsessa Alice med. Hon kan vakta förfesten eller nått.

Väldigt många sköna tjejer, lägenheten kommer bubbla och alla, verkligen alla, ska ha en toppenkväll. Vi satsar på det. Mintu och cider är kvällen tips.

Jag ska ge er mer av mig ikväll men just nu är det sress på jobbet och jag har ju trots allt betalt för att...jobba.

Tänk vad småsaker kan göra en glad. Som idag. Visst, jag har vart på bra humör hela dagen men så sprang jag in i en affär och köpte en kjol, snygging-kjol, svart, tight, ganska kort, med dragkedjor, så blev dagen helt jävla strålande.

Min lycka är lättköpt, jag vet det.
Ni kanske kan få se en bild på den med mig i om jag kör på den på lördag annars nästa helg.

Woohoo, helgen är här, nästan! Det var inte en dag för tidigt.

Denna vecka - denna helg:
För lite sömn - många timmar i sängen och på sofflocket
Lagom med träning - lagom med träning
Inte en fest så långt ögat har nått - en riktig brakis på lördag
Alicemys - Alicemys
Träffat ett par vänner - träffa fler vänner
Smutsat ner kläder - tvätta kläder
Andats snabba korta - andas djupt

Vi börjar så så får vi se allt eftersom helgen går om jag kan leva upp till det.

Ibland när jag vaknar är det nästan så att jag börjar kolla runt i lägenheten efter en hemsk människa med en spruta. Det både känns och ser ut som om någon gett mig ett antal restylan-injektioner under natten. Hur kan det bli så, mina läppar är nästan Angelina Jolie-size!!

Tänk er såhär fast utan att jag gör mig till:



Och sen tar det någon timme så blir de som vanligt igen. Inte för stora och inte för små.



Tänk om jag hade tryckt in Restylan, eller vad det heter, i mina läppar. Hur hade jag då sett ut på morgonen? De hade väl sprängts.

Ursäkta de amatörmässiga bilderna men jag ville få er att förstå skillnaden. Fick springa runt på kontoret där ingen var och ta ett par snapshots.

Leggings, jag älskar dem. Men ska man ha något upptill, som man oftast vill, så ska man inte vara 172cm i höjd. För det är nästan omöjligt att hitta något snyggt som är tillräckligt långt om man inte vill ha en klänning. Och jag vill inte ha klänning lika ofta som jag vill ha leggings. Klänning eller någon megastor t-shirt som inte sitter som den ska.

Man kan inte ha något som är kortare än rump-lår-vecket för en leggingsrumpa (vanliga släta 99-kronorsleggings that is) är sällan vacker. Om man inte är väldigt väldigt pinnsmal och det är på inget annat sätt fint. Förrutom om man ska visa rumpan i leggings. Jag vill ha en rumpa och jag vill använda leggings men inte visa min leggingsrumpa.

Förstår ni mitt problem?



Hahaha, nej det är absolut inte min lekamen!

Guten! (nu är det bara en dag kvar till jag ska till hemske-mötet men om två dagar är det över)

Igår fick jag äntligen träffa Pungen och idag ska jag äntligen få träffa Heléne med gravidmagen. Jag ska nog klappa lite på den, ska ju trots allt bli "moster" i maj. Eller tant Jess kanske jag blir. I vilket fall ska det bli himla skoj. Och det är bra när andra skaffar barn för då kan man klappa, lukta, mysa, bära, pussa och...lämna TILLBAKA dem. Bästa!

Men först jobb eller? Har med mig min stora blodtörstiga rottweiler idag.

Jag ska på hemligt stormöte i Stockholm på onsdag. Alltså det är inte hemligt att jag ska dit, bara uppdraget mötet handlar om.

Jag är så nervös!

Det är inte likt mig, jag är sällan nervös men nu ska jag åka upp dit själv, ensam representant för företaget. Alla frågor jag ska försöka svara på, allt jag ska förklara, försvara. Tänk om jag somnar på mötet, tänk om jag får en skrattattack, tänk om jag uppfattas som helblåst, tänk om jag inte kan svara på en enda fråga?!

Ju mer jag tänker på det destu mer nervös blir jag. Och inte nervös på ett bra sätt utan sådär jobbigt. Fasen också. Jag vet ju att jag kommer klara det, det måste jag. Jag måste ladda mentalt för detta!! All in! Om 58 timmar är jag på väg hem och då är det över, det är så jag försöker tänka. Inte ultimqat med tanke på att det är bättre om jag gör bra ifrån mig och inte bara längtar efter att åka hem.


Update: Och precis när jag hade postat detta inlägg får jag ett mail om att jag ska ha en presentation inför alla på minst 15 minuter. Berätta om och visa bilder på det jag gjort. Det blir bara värra och värre...tur att jag inte är en sån som rodnar så det syns.

Härligt, äntligen måndag, som jag har väntat! Som vanligt.
Men jag gör väl det bästa av saken och tränar, för första gången på länge med Pungen. Idag ska vi äntligen få till det hoppas jag, bara inget oförutsett händer! Slåss ska vi göra och i och med att det är en ny version av passet så får man även leka samuraj och hugga med låtsassvärd. Jag gjorde aldrig det som liten så det är en helt ny upplevelse.



Sen "det vanliga" och kanske det bästa när man låtsas att någon ligger på golvet och man håller nere denna osynliga människa med ena handen och slår med den andra. Undra om det är då vi säger MUAY - THAI hela tiden...? Skit samma, det är skoj. Att slå på någon som redan ligger.

Dagens mest oväntade:

Mamma lägger ordet RÖV på Wordfeud.


(sen säger hon förlåt)

Känns som att det träningsmässigt kommer bli en bra vår. Var iväg igår och styrkade lite själv och det känns i stjärten (ska uttalas bokstav för bokstav) idag. Bra så. Ikväll ska jag hjälpa en kompis lite på traven för att hon ska komma igång med löpningen, pusha lite, ge lite råd och så löpa då.

Och imorgon drar jag med mig en annan kompis, som behöver lite hjälp på traven att ta tag i det, till gymmet. Där ska jag nog även hjälpa till lite med kosten tror jag. Det blir roooligt!

Och sist men inte minst sis som ska hoppa på LCHF 1:a februari. Jag coachar.

Det är härligt att få hjälpa till med kunskap man sitter inne med och få folk att må bättre både psykiskt och fysiskt!!

Började denna dag med att klicka hem en ny skidjacka. Det kan väl inte betyda otur?
Lila-svart-vit jacka. Vita brallor. Svart-lila pjäxor och svart eller vit mysse...och vantar. Kan inte bli annat än snygg i backen. Mörkt hår med. Viktigt. Jag vill åka NU NU NU NU!!

God morgon!
Vaknade på helt rätt sida idag och jag hade ställt klockan så jag kunde ligga och mysa mig i tio minuter innan det var dags att hoppa upp. Regnet har smattrat mot rutan hela natten men det har varit ganska mysigt.

Jag höll mig ifrån träning igår, har man lovat så har man. Tog en promenad med en vän istället och det var riktigt skönt, promenera och prata lite. Så nej, det blev ingen välbehövlig städning. En annan dag.

Idag däremot blir det gymmet och kanske kanske kanske att jag får med mig en gym-newbie. Kristina aka Pungen tvekar in i det sista så vi får se.

Och så är det ganska nära till helgen. Good times!

Förra veckan dammsög och torkade jag ur bilen. Denna veckan fortsätter jag med de manliga sysslorna genom att åka och köpa takräcken. Jag är rätt bra på att vara manlig även om jag föredrar förkläde och dammvippa.

Hade väldigt svårt att sova inatt, vet inte vad det var som spökade men sömntåget verkade ha missat min station helt. Där och då liggandes i sängen bestämde jag och Bråcky oss för att inte träna idag. Måndag mest överkropp och igår löpning då får onsdag bli vila och uppladdning inför torsdag och fredag.

Så.

Nu har jag skrivit det här och då är risken mindre att vi ändrar oss och smiter ut på en runda fast vi inte ska. Jag ska STÄDA idag, det borde jag ägna mig åt hela kvällen!

Jag var ju hos kirurgen igår och man kan säga vad man vill om privat sjukvård men snabbt går det och kunniga var de. Jag gillar!! Tre inte så väldigt talande bilder men de visar i alla fall hur det såg ut och att jag hade jeans på mig.







Vad jag egentligen ville nämna var att damen soms att bredvid mig i väntrummet, hon med de svarta kilklackskorna där ja. Hon andades så högt. Det är otroligt obehagligt tycker jag. Det var inte att hon hade rökt i trettio år och därför gjorde så utan...hon bara andades väldigt högt. Som om hon hade en mikrofon bakom gomseglet. Det gillar jag inte!! Jag blir illa till mods och kan inte koncentrera mig på något annat. Så om det dröjer två extra sekunder mellan två andetag blir jag helnipprig. Vad händer? Dra in då kvinna! Du skulle ha gjort det för länge sen! Jag blir hennes andningsövervakare och det är inte meningen. Som tur var låtsades jag inte om det...men jag hade koll.

Imorgon ska jag bege mig till Göteborg för att träffa en sån här.
En som är specialiserad på att skära i folk. Kan hända att han inte är lika Dreamy som den där, det får vi se!

Då var vi här igen och trots fyra passerade arbetstimmar (inte passerade som pure alltså) så har jag inte gjort mycket vettigt. Eller vettigt och vettigt, man måste få ordning på allt innan man kan ta tag i det som ska göras. Nu är det bestämt att jag ska upp till Stockholm nästa vecka i alla fall. Niiice!


Och i eftermiddag tar jag och Alice en liten kort roadtrip för att hälsa på någon vi tycker väldigt mycket om. Ni ska få se senare.

En trött Jess idag.
 Jag klarar mig med ganska lite sömn, sex timmar räcker, men en timmes snoozande är inte samma sak som en timmes sömn. Långt ifrån.

Igår trotsade jag snorandet i alla fall och körde ett styrkepass på gymmet och det gick väldigt bra. Okejdå, det blev löpning på bandet också. Svårt att hålla sig borta trots att kroppen kanske tycker det vore bättre att vänta. Jag är inte bra på att vänta, aldrig.

Trettondagsafton och heldag på jobbet, förfrågan om att åka på startmöte i Stockholm om två veckor. Med övernattning. En bästaste som är i Leeds. Alice börjar känna sig som hemma i lägenheten. Vårkläder. Tacksamhet. Planer. Kött och sås. Mycket träning framöver. Invigning av lägenheten ikväll partystyle. Dubbel utgång denna helgen?

Måtte jag hinna med en powernap när jag kommer hem!!

En vän åker till Leeds idag, en vän ska till Stockholm och en vän landade nog precis i Sydney.

Jag är i Borås. Det var snökaos igår, idag är det storm. Det ska regna de närmsta tio dagarna. Sen att det kanske inte är bästa vädret i Leeds eller Stockholm men att åka bort, ni förstår grejen. 

Jag vet att jag har fått hem en katalog från Fritidsresor, den ska jag krypa upp med i soffan ikväll och drömma mig bort.

Och så längtar jag till Sälen. Tänker mycket på de fyra härliga dagarna som komma skall. Snart bara en månad bort.

Det allra bästa med våren är tulpanerna. Jag fullkomligt ÄLSKAR tulpaner, den absolut finaste blomman. I alla färger, blandade, enfärgat. Och nu fanns de i blomsterhandeln när jag var där för ett par dagar sedan. Köpte två buketter direkt och tryckte ner i favoritvasen. Jag ska ha tulpaner på mitt köksbord hela våren, nya varje vecka.

Och så bara 1-2 cm vatten, annars blommar de för fort och blir långa och tråkiga på bara någon dag.
Det är i stort sett allt jag vet om blommor. En grej om tulpaner. Men det räcker.

Tulpaner!!

Jisses vad dagarna springer iväg!!

Nyårslöften blev det ett par stycken och de kommer här:

1. Träna
 Som jag gjort det senaste, 3-4 gånger i veckan that is.

2. Åka på MINST två utomlandsresor.
 Helst TRE om jag får som jag vill och i mitt liv brukar jag få det, eftersom jag bestämmer.

3. Att gråta lika mycket som förra året men glädjetårar.
Det bästa som finns är att skratta så man gråter eller bara vara så lycklig över saker att man börjar lipa. Underbara tårar det där.

Vad som händer för övrigt 2012 är jag lite osäker på. Jag tror jag kommer bo kvar i min lägenhet, för jag börjar bli lite kär. I den. Sen tror jag på mycket tid med vännerna, både kvalitet och kvantitet. Och så ska jag ju bli "moster", min Heléne får ju bebis i maj, det kan bli årets höjdpunkt...när hon ska ligga där på britsen och pressa ut...förlåt. Det ser jag fram emot.

Kortfattat: Jag tror på ett år med massor av känslor, skratt och glädje! 2012 blir ett lyckans år.