< Till bloggens startsida

Smärt-testet

Ska blir lite spännande att se hur Alice reagerar när jag kommer hem senare idag. Hon känner nästan alltid av om jag är ledsen eller arg. Smärt-testet nu då. Fattar hon eller fattar hon inte. Hon är ju bara en jycke...som gillar att sola.


Två timmar på löven



Jag och fis-Alice hade det ganska mysigt igår eftermiddag. Två timmar på förra-årets-löv-stigar, gick, sprang, hoppade och jagade varandra. Ingen big deal, tänkte bara jag kunde visa er.


Chilla och vakta



Så här låg lilla struten när jag lämnade henne imorse. Ser inte så hemskt bekvämt ut men hon gillar't. Tre klapp på magen, ett vi-ses-i-eftermiddag och ingen är lyckligare än hon när hon förstår att hon slipper åka bil hela vägen till jobbet. Hon chillar och vaktar. Bra så.


Sockerchock och sångröst

En semla hittills. En riktigt stor. Sockerchocken är ett faktum och jag undrar lite hur jag ska få i mig ytterligare en idag utan att spy. Spy semla känns inte helt opt...skit i den tanken.

Jag och blodhunden är snart på väg hem genom skogarna till våran borg. Jag har märkt att hon tycker det är mindre läskigt att åka bil om jag sjunger med till radion. Annars har min sångröst väldigt sällan den effekten på någon så jag glädjs...och sjunger. Så länge det bara är jag och Alice i bilen.





Alice på halvdagsspa

Jag körde Alice till en för henne ganska ny bekantskap i söndags förmiddag.

- Här är bajspåsar.
- Nej, behövs inte, jag plockar inte upp det.
- Jo, det måste du göra.
- Om det är någon som säger något så erbjuder jag dem en bajspåse så de kan plocka upp det om de stör sig på det. Jag har inte ont av hundbajs på trottoaren.

Så kan man också se det!



Hon såg ut att ha njutit av några timmars lugn och ro. OCH hon fick sova i "kompisens" säng, värsta lyxen!

(bekantskapen är ej tillfrågad om medverkande på bloggen, därav utelämnande av identitet)


Inte lätt att vara människa



Den vanliga måndagskänslan har infunnit sig. Det är inte lätt att vara människa.
Hade en bra kväll igår, lite reunion och idag är det Alice tur att bli reunited med lektanten. Ett par dagar i Göteborg gör henne gott.
Så då är det bara att ta tag i saker och ting på jobbet, kämpa!


Alice på kontoret



En inte så bra video men jag ville bara visa er favoritleken. Lite sent att filma...hon blev trött, men bättre än inget. Och nej, jag drar inte hårt och jag nyper inte.


Älskade A, nu är din snö här

Vaknade och såg snö. Härlig känsla men mest för Alice skull. Hon ääälskar det, blir helt tokig! Men så fick jag lämna ifrån mig henne halv sex i morse. Dags för henne att spendera en vecka med husse. Det blir tomt som vanligt men så som hon älskar honom...otroligt. Och hon har det minst lika bra där, hon är hans hjärta!



Jag får helt enkelt krama kudden.


Två klossar



Någon har lagt ut två träklossar i trädgården.
Vi vet inte vad vi ska använda de till men Alice jagar och tuggar gärna, så det gör vi. Så springer hon tjugo varv med den där biten i munnen och sen behöver hon vila sig på gräset. Få en liten klapp av Perra. Det var dagens hunduppdatering, nog med det.


Den amputerade är med på jobbet

Idag är hon med, den amputerade! Det är ganska skönt att ha lite sällskap på bussen på morgonen. Matte sitter och halvsover och Alice ligger på sätet bredvid med huvudet i mattes knä. Så myser vi. Inte direkt att hon var sugen på att åka till jobbet imorse dock, hon satt vid brors sovrumsdörr och ville in och fortsätta sova med honom...


Någon till mitt hjärta!

Nu är det ju så att jag framöver komma ha Alice varannan vecka. Jag kommer sakna henne massor och det blir lite trixigt att lösa ibland men det fixar sig alltid. Jag ska skaffa en dagmatte till mitt lilla hjärta. Någon snäll fin människa med stort hjärta. Jag har redan börjat leta!



Om ni känner någon som är hemma under dagarna som vill hjälpa till en eller två dagar varannan vecka så hojta till!


Tittut-leken

Äntligen torsdag, eller? Nu är det bara en dag till och sedan är det återigen helg!
Tyvärr är det supermegaduperstressigt på jobbet så jag får nog sitta kvar ett bra tag idag, allt för att slippa jobba över på en fredag. Kämpa Jess!

Igår kom Alice som sagt, vi kramades och busade och promenerade...och så var hon förbannad på brorsan. Han retades, körde tittut-leken fast med andra läten, precis när vi skulle sova. Arg hon var!! Morrade, skällde och betedde sig allmänt uppstudsigt. Sa väl till honom på skarpen antar jag (jag har lärt henne att man inte ska acceptera vad som helst vid sänggående)


Hjälpa till i hemmet

Jag jobbade nästan hela kvällen igår. Det var inte slitsamt men ändå jobbigt att jobba när man borde slappa på sofflocket. Försökte få Alice att hjälpa till, jag menar nu är hon snart 14 år (2 år) och vuxen nog att hjälpa till i hemmet. Så lite som hon vanligtvis gör där hemma så kunde hon ju i alla fall läsa upp formeln jag bad henne leta reda på i formelsamlingen.

Gick inge bra. Hon ville bara lukta på sidorna och vila.

 

Om ett par år kanske hon är redo för mekanikdelen.

Stelopererade drottningen

Vi kastrerade Alice (jo, det heter så fast hos är en tjej om det innebär att man inte bara klipper av utan även tar bort allt), sen opererades hon för att sy ihop det dubbelsidiga bråcket.

Två operationer som vi tyckte var nödvändiga.

Igår:

- Har du det gott Alice?
- Jepp, ligga här på divanen som den drottning jag är. Inte fel.
- Du ser nästan död ut när du ligger sådär i timmar som du gör ibland.
- Om jag hade varit död hade jag väl vart helt stel. Som en trähund.
- Njae, inte till en början. Hemska tanke. Sluta.
- Äh, titta, såhär. Som en stelopererad hade jag sett ut. Det har du väl sett på film! Watch me! Med en sån operation utförd hade jag kunna skämma livet ur vilken stackre som helst!




Vi klarade det



Alice är med på jobbet och hon klarade hela bilturen utan att kräkas, en toppentjej! Så ville hon ha med sig Jesuslindan och visa min arbetskamrater men jag menar någon gräns får det väl ändå finnas...den fick ligga kvar hemma på soffan. Det tog tre sekunder innan hon började vakta hela lokalen, ska man jobba så ska man och så skällde hon ut städerskorna. Hep hep!!

Dog makeover

Jag har fått många kommentarer om att Alice minsann har blivit större, inte tjockare men grövre. Det har hon inte, det kallas att pälsen växer och att matte inte har tagit sig tid att klippa den. Så mamma, pappa och Folke, här får ni se på den "tjocka" hunden.

Före:



Efter:



Skillnaden kanske inte är slående på bild men i verkligheten, I'm tellin' ya!

Medel mot ohyra

Nu kände jag att det var dags. Jag har planerat in en långpromenad i skogen med Alice imorgon och då är det bäst att hon har medel i pälsen. Snabbt och lätt rätt ner i pälsen. Schwooop!



Sen att min hand ser ut som en sumobrottares, det kan ni väl ha överseende med.

Attack!!

INKRÄKTARE!





Igår gjorde vi Mat-Tinas sjömansgryta och under tiden såg Alice rådjur som betade av vårat ogräs. Vansinnig blev hon, stod där på pallen och pep och frustade. De är inte välkomna!! Hade vi släppt ut henne hade hon jagat bort dem, tur att hon aldrig hinner ifatt, undrar vad hon skulle göra då....hon är ju inte någon attack-hund direkt...

Klor och tantpage

Dagens Alice:

Det blir promenad med mor idag. Vi tar rundan i skogen så Alice kan springa lös nästan hela vägen. Då blir hon trött ikväll och en trött hund är en behaglig hund. Skillnad var det igår då herrn låg och sov i soffan. Alice tar ett språng och hoppar upp för att pussas med husse. Hon tar lite för mycket fart och har lite för mycket inneboende energi så hon hoppar upp med framtassarna på husses mun. På underläppen hamnar hennes tassar och gräver sig ner i den mjuka sköra läpphuden. Blod. Blod. Och ännu mer blod. Husse förbannad och nyvaken står och spottar rött i handfatet.

Inte bra, Alice. Man måste ta det lite lugnt trots att man bara är 1,5 år. För det gör ONT! Idag klipps klorna ner till sitt absoluta minimum. Igår klipptes hennes öronpäls av så att det nu ser ut som en tantpage, det är någonstans där jag tycker det ska ligga.


Uppdatering om Alice

Just det ja, jag har glömt att uppdatera er med info om Alice stygn. För er som är intresserade. Cecilia påminde mig så här kommer det.

Jag drog bort stygn nummer ett. Drog ut så långt jag kunde och skar av det med en skalpell så nu hoppas jag att det läker bort.

Nummer två var svårare. Jag lät det bero lite men igår när jag tittade så hade den täckande huden gått bort och lämnat ett sår efter sig istället. Jag tvättade bort skorpan, fick syn på den blå tråden, petade iväg den till ett annat ställe där jag kunde få tag i den. In under huden och sen ut. Drog i det så hårt jag kunde med och sen skar jag av även det.

Inget av stygnen hade någon synbar knut så jag kunde inte plocka bort allt men nu hoppas jag att såret som jag pillade upp läker och att det inte tittar ut något mer stygn.

Alice får ha på sig sina svarta hipsters igen tills det läkt.

Tänkte tagit en bild igår och visat er men det kändes inte helt okej. Ett sår med blå tråd i. En del kan tycka det är äckligt.

Ett stort tack till Alice som låg där på rygg, stilla, utan ett ljud. När jag drog lite för hårt så började hon skaka. Sen pussades vi och busade. Bra så.


Tidigare inlägg
RSS 2.0